onsdag, juli 4
måndag, juli 2
HAPPY SKY
ytterligare en najsig helg. grymt.
började igår med att jag vaknade vid ett, duschade, slängde på mig lite kläder och drog till hötorget. mötte stan och han hängde med mig in på ohlssons. jag köpte så jävla snygga dragkedjor. såna på rulle, 35cm svar och 65cm vitt. kommer bli fram på två klänningar jag ska sy i veckan. tänkte köpa tyg också, men så skulle jag hänga med stan hem och sumpan ligger ju ändå på vägen dit (tensta). var första strax innan vi var framme som jag kom på att de stänger typ 3-4 på lördagar, och klockan var kvart i fem.... så jag sket i det, ska köpa tyg imorgon. innan vi åkte tog vi dessutom en tur till LG och kollade efter mitt sommarlovskort (som inte låg där =() och träffade SYAORAN. han skulle ju vara i dalarna i tre veckor, men han hade ramlat och spräckt armbågen, så han fick åka hem. så nu kan jag köpa DS redan nu i veckan. ^_^
åkte hem till stan och han visade mig massa saker (typ alla) på hans wii. så jävla mysig konsoll! vill ha, faktiskt. nintendo. :o~~ sen fastnade jag framför disneytimmen med hans tre småsyskon (4-5år gamla). de var f.ö. helt galna. slogs hela tiden, och typ HÅRT. slog varandra knuffar, knuffades och sparkades i magen och huvudet... usch. kändes som de behövde mer positiv uppmärksamhet. =(
det bästa var dock att de sände timon och pumba-avsnittet där pumba ”värper ett ägg” och blir mamma till en krokodil. JAG MINDES FORTFARANDE TIMONS ”BORDSBÖN”! <3>
sen efter disneytimmen började jag bläddra bland deras disneyfilmer (de hade seriöst ALLA!) och bestämde mig sen för att de pocahontas. så jävla underbar film. jag hade gåshud hela filmen. rysning efter rysning efter rysning som bra spred sig genom hela kroppen, ända ner i tårna och fingrarna. helt underbart. jag älskar den. musiken, speciellt. OST GET! underbar, underbar, underbar. stan satt typ och skrattade åt mig föra för att jag satt med knäna uppdragna framför mig och koncentrerade mig så stenhårt på filmen att jag knappt märkte när han försökte prata med mig. han typ ”du är så liten! ^^”. well, don’t we ALL know the truth?
Du tror du äger jorden som du står på
Att allt blir ditt där du har gått i hamn
Men berg och träd
Ja, allt som finns omkring dig
Har ett liv, har en ande, har ett namn
Du tror att dom som du vill kalla mänskor
Ska se ut och alltid tänka just som du
Men om du följer spår du aldrig sett förr
Kan du lära med ditt hjärta här och nu
Har du hört en varg som ylar
Under månens ljus
En vildkatt blir en stjärnbild mot din kind
Kan du sjunga högt med bergens alla röster
Kan du måla allt med färger i en vind
Kan du måla allt med färger i en vind
vi försökte spela psychonauts till pc, men det gick inget vidare. sen minns jag inte riktigt, men ungarna gick väl och la sig, jag vann över stan i bomberman tre gånger av tre (han bombade sig själv två av gångerna, LOL!), och sen spelade jag sonic till megasystem eller vad fan det nu heter. jocke hade en sån när vi var yngre, fan vad jag har glott på det spelet. jag lyckades i alla fall klara första världen efter många om och men. sen spelade stan super paper mario, jag blev värsta sugen.... :o~ mario-spel är det första jag ska skaffa till DS! det och puyopuyo (PUYOPUYO!) och picross och massa annat. *drools*
sent om sider gick vi iaf och la oss. eller ptja. vid tolv-ett. vi blev ju dock väckta typ... HELVETISKT tidigt av alla jävla skrikande barn. tilslut fick vi byta rum (Stan sover bara hemma tillfälligt, så vi sov i vardagsrummet), och då kunde vi stänga om oss. TACK GUD. extremt bra ljuddämpning i de väggarna. <3
vi tog oss i alla fal upp och ut tillslut. käkade lite på vägen, och så åkte vi till DS-träffen. jag har varit med ett par gånger nu, det här var kanske tredje. ska bli AWESUME att få vara med och spela med sitt eget DS också! vi gick till observatorielunden och snurrade i snurrgrejen, innan vi gick vidare till vasaparken där de har studsmattor och i allmänhet en SUPER AWESUME lekpark. på vägen köpte jag B&J, cookie dough. den failade jämfört med chocolate chip brownie. =( tur att jag bara köpte en ”portionsförpackning” (störtlöjligt liten portion, typ 150ml!). jag fick låna piras DS och köra picross, najs! jag fick även spela PUYOPUYO i multiplayer (och vann ett par gånger!) samt multiplayer-TETRIS! och så studsade vi massor, snackade anime/manga och nördade oss. jag trivdes. <3
efter några timmars häg i parken tog vi oss till BK där jag äntligen fick smaka strawberry cheesecake-glassen. jag blev sjuuuuukt besviken. >.> satt där och snackade ett tag och skämtade om lumpen efter som sebbe (nån polare till stan >.>) precis blivit klar med nån utbildning. sen drog vi förbi LG en liten stund, och jag körde typ två creds barfota. FICK 90%+ PÅ MOUTH HARD. ville bara nämna det. ^^
efter LG drog vi vidare till donken. på vägen tog jag ut pengar jag köpte FYRA tågbiljetter för 800kr. 200kr styck. och det bästa: de gäller från sthlm-gbg ELLER vice versa, på vilket tåg jag vill, vilken avgång jag vill, ända fram till 20e november! det är naaaaajs. det är MER än najs!
på donken bjöd sebbe (han jag köpte biljetterna av) mig på en mcflurry. ^_^ TREDJE GLASSEN! och den godaste. <3>
som sagt, en RÄTT awesume helg.
och nu har jag snackat lite och tänkt lite och jag tror faktiskt jag dissar arvika och köp på n-next. jag tror att det kan bli riktigt bra. sen åker jag till lkpg så fort som möjlig efter det. jag orkar inte lägga ner 800kr på arvika heller, och lägger en dessutom till kostnad för sprit etc.... jag orkar inte. n-next kostar 100kr, jag har resa fram och tillbaka redan, det är najs. det blir tv-spel, sol och bad, allting. jag tror det passar mig bättre just nu, också. får försöka komma över till lkpg så fort som möjligt efteråt istället.
ska köpa tyg, sen lägga upp en hååård budget för de pengar jag har kvar, och så får vi se hur det blir med hösten och allt.
lyssna på beatmania IIDX HAPPY SKY OST (SHRINE 418 - LITTE LITTLE PRINCESS!) och HONMONO NO DANCE MAN!!! (dance man äger mig musikaliskt just nu! ^_^)
imorgon: köpa typ, sy klänning och ev. shibuya night på kvällen. får la se! =D
kolla gärna min bdb, http://oneforyou.bilddagboken.se/, för massa kul bilder. =)
sry om jag skriver rätt långa inlägg när jag väl skriver, men det är vad jag är van vid. ^^' ska se om jag kan bättra på det i framtiden!
började igår med att jag vaknade vid ett, duschade, slängde på mig lite kläder och drog till hötorget. mötte stan och han hängde med mig in på ohlssons. jag köpte så jävla snygga dragkedjor. såna på rulle, 35cm svar och 65cm vitt. kommer bli fram på två klänningar jag ska sy i veckan. tänkte köpa tyg också, men så skulle jag hänga med stan hem och sumpan ligger ju ändå på vägen dit (tensta). var första strax innan vi var framme som jag kom på att de stänger typ 3-4 på lördagar, och klockan var kvart i fem.... så jag sket i det, ska köpa tyg imorgon. innan vi åkte tog vi dessutom en tur till LG och kollade efter mitt sommarlovskort (som inte låg där =() och träffade SYAORAN. han skulle ju vara i dalarna i tre veckor, men han hade ramlat och spräckt armbågen, så han fick åka hem. så nu kan jag köpa DS redan nu i veckan. ^_^
åkte hem till stan och han visade mig massa saker (typ alla) på hans wii. så jävla mysig konsoll! vill ha, faktiskt. nintendo. :o~~ sen fastnade jag framför disneytimmen med hans tre småsyskon (4-5år gamla). de var f.ö. helt galna. slogs hela tiden, och typ HÅRT. slog varandra knuffar, knuffades och sparkades i magen och huvudet... usch. kändes som de behövde mer positiv uppmärksamhet. =(
det bästa var dock att de sände timon och pumba-avsnittet där pumba ”värper ett ägg” och blir mamma till en krokodil. JAG MINDES FORTFARANDE TIMONS ”BORDSBÖN”! <3>
sen efter disneytimmen började jag bläddra bland deras disneyfilmer (de hade seriöst ALLA!) och bestämde mig sen för att de pocahontas. så jävla underbar film. jag hade gåshud hela filmen. rysning efter rysning efter rysning som bra spred sig genom hela kroppen, ända ner i tårna och fingrarna. helt underbart. jag älskar den. musiken, speciellt. OST GET! underbar, underbar, underbar. stan satt typ och skrattade åt mig föra för att jag satt med knäna uppdragna framför mig och koncentrerade mig så stenhårt på filmen att jag knappt märkte när han försökte prata med mig. han typ ”du är så liten! ^^”. well, don’t we ALL know the truth?
Du tror du äger jorden som du står på
Att allt blir ditt där du har gått i hamn
Men berg och träd
Ja, allt som finns omkring dig
Har ett liv, har en ande, har ett namn
Du tror att dom som du vill kalla mänskor
Ska se ut och alltid tänka just som du
Men om du följer spår du aldrig sett förr
Kan du lära med ditt hjärta här och nu
Har du hört en varg som ylar
Under månens ljus
En vildkatt blir en stjärnbild mot din kind
Kan du sjunga högt med bergens alla röster
Kan du måla allt med färger i en vind
Kan du måla allt med färger i en vind
vi försökte spela psychonauts till pc, men det gick inget vidare. sen minns jag inte riktigt, men ungarna gick väl och la sig, jag vann över stan i bomberman tre gånger av tre (han bombade sig själv två av gångerna, LOL!), och sen spelade jag sonic till megasystem eller vad fan det nu heter. jocke hade en sån när vi var yngre, fan vad jag har glott på det spelet. jag lyckades i alla fall klara första världen efter många om och men. sen spelade stan super paper mario, jag blev värsta sugen.... :o~ mario-spel är det första jag ska skaffa till DS! det och puyopuyo (PUYOPUYO!) och picross och massa annat. *drools*
sent om sider gick vi iaf och la oss. eller ptja. vid tolv-ett. vi blev ju dock väckta typ... HELVETISKT tidigt av alla jävla skrikande barn. tilslut fick vi byta rum (Stan sover bara hemma tillfälligt, så vi sov i vardagsrummet), och då kunde vi stänga om oss. TACK GUD. extremt bra ljuddämpning i de väggarna. <3
vi tog oss i alla fal upp och ut tillslut. käkade lite på vägen, och så åkte vi till DS-träffen. jag har varit med ett par gånger nu, det här var kanske tredje. ska bli AWESUME att få vara med och spela med sitt eget DS också! vi gick till observatorielunden och snurrade i snurrgrejen, innan vi gick vidare till vasaparken där de har studsmattor och i allmänhet en SUPER AWESUME lekpark. på vägen köpte jag B&J, cookie dough. den failade jämfört med chocolate chip brownie. =( tur att jag bara köpte en ”portionsförpackning” (störtlöjligt liten portion, typ 150ml!). jag fick låna piras DS och köra picross, najs! jag fick även spela PUYOPUYO i multiplayer (och vann ett par gånger!) samt multiplayer-TETRIS! och så studsade vi massor, snackade anime/manga och nördade oss. jag trivdes. <3
efter några timmars häg i parken tog vi oss till BK där jag äntligen fick smaka strawberry cheesecake-glassen. jag blev sjuuuuukt besviken. >.> satt där och snackade ett tag och skämtade om lumpen efter som sebbe (nån polare till stan >.>) precis blivit klar med nån utbildning. sen drog vi förbi LG en liten stund, och jag körde typ två creds barfota. FICK 90%+ PÅ MOUTH HARD. ville bara nämna det. ^^
efter LG drog vi vidare till donken. på vägen tog jag ut pengar jag köpte FYRA tågbiljetter för 800kr. 200kr styck. och det bästa: de gäller från sthlm-gbg ELLER vice versa, på vilket tåg jag vill, vilken avgång jag vill, ända fram till 20e november! det är naaaaajs. det är MER än najs!
på donken bjöd sebbe (han jag köpte biljetterna av) mig på en mcflurry. ^_^ TREDJE GLASSEN! och den godaste. <3>
som sagt, en RÄTT awesume helg.
och nu har jag snackat lite och tänkt lite och jag tror faktiskt jag dissar arvika och köp på n-next. jag tror att det kan bli riktigt bra. sen åker jag till lkpg så fort som möjlig efter det. jag orkar inte lägga ner 800kr på arvika heller, och lägger en dessutom till kostnad för sprit etc.... jag orkar inte. n-next kostar 100kr, jag har resa fram och tillbaka redan, det är najs. det blir tv-spel, sol och bad, allting. jag tror det passar mig bättre just nu, också. får försöka komma över till lkpg så fort som möjligt efteråt istället.
ska köpa tyg, sen lägga upp en hååård budget för de pengar jag har kvar, och så får vi se hur det blir med hösten och allt.
lyssna på beatmania IIDX HAPPY SKY OST (SHRINE 418 - LITTE LITTLE PRINCESS!) och HONMONO NO DANCE MAN!!! (dance man äger mig musikaliskt just nu! ^_^)
imorgon: köpa typ, sy klänning och ev. shibuya night på kvällen. får la se! =D
kolla gärna min bdb, http://oneforyou.bilddagboken.se/, för massa kul bilder. =)
sry om jag skriver rätt långa inlägg när jag väl skriver, men det är vad jag är van vid. ^^' ska se om jag kan bättra på det i framtiden!
lördag, juni 30
phase shift
håhåhå.
jag tackar verkligen gudarna för att jag fick gå ut skolan NÅN JÄVLA GÅNG.
under de senaste månaderna har jag, som jag skrev här för ett tag sedan, utvecklats krätt mycket, framför allt på det personliga planet. jag kan hantera relationer med andra bättre, jag vågar mer och jag känner mig säkrare på mig själ. lite mer i fas med livet, helt enkelt.
sen skolan slutade har allt varit underbart. det var i princip bara en gigantisk faktor för ångest och stress och nu är den BORTA! under några veckor nu har jag kunnat ägna mig åt precis vad jag vill, och bara glida. så himla underbart! jag har förtjänat det efter alla år av slit. jag känner mig i fas med livet. jag gör precis så mycket jag orkar, och ingen kommer och gnäller mig om det andra (förutom mamma....).
nu börjar dock ångesten sätta in lite. igår skulle jag betala mitt svärd som jag fick för ett par månader sedan, och upptäckte att den summa pengar jag har kvar på mitt sparkonto är exakt så mkt som svärdet kostar. det skulle inte vara ett enormt problem om det inte vore för att jag egentligen är skyldig mamma en del, och jag är dessutom inne på mitt sista linspar och måste köpa en ny halvårsladdning snart. kostar bara 1300.... och då måste jag nog ta av mina egna pengar till det, vilket jag inte brukar utan det brukar vara sparkontot som betalar det med.
det i kombination med att jag ev. kommer åka på arvika eller till n-next, att jag ska på uppcon i höst och borde sy en cosplay och en lolitaklänning, samt 10-15 andra plagg som jag skissat upp... behovet av pengar växer helt enkelt, och jag börjar inse att det är dags att börja skaffa jobb.
men ett par veckor till hinner jag nog gå och låtsas som att det är no stress! ^^
jag tackar verkligen gudarna för att jag fick gå ut skolan NÅN JÄVLA GÅNG.
under de senaste månaderna har jag, som jag skrev här för ett tag sedan, utvecklats krätt mycket, framför allt på det personliga planet. jag kan hantera relationer med andra bättre, jag vågar mer och jag känner mig säkrare på mig själ. lite mer i fas med livet, helt enkelt.
sen skolan slutade har allt varit underbart. det var i princip bara en gigantisk faktor för ångest och stress och nu är den BORTA! under några veckor nu har jag kunnat ägna mig åt precis vad jag vill, och bara glida. så himla underbart! jag har förtjänat det efter alla år av slit. jag känner mig i fas med livet. jag gör precis så mycket jag orkar, och ingen kommer och gnäller mig om det andra (förutom mamma....).
nu börjar dock ångesten sätta in lite. igår skulle jag betala mitt svärd som jag fick för ett par månader sedan, och upptäckte att den summa pengar jag har kvar på mitt sparkonto är exakt så mkt som svärdet kostar. det skulle inte vara ett enormt problem om det inte vore för att jag egentligen är skyldig mamma en del, och jag är dessutom inne på mitt sista linspar och måste köpa en ny halvårsladdning snart. kostar bara 1300.... och då måste jag nog ta av mina egna pengar till det, vilket jag inte brukar utan det brukar vara sparkontot som betalar det med.
det i kombination med att jag ev. kommer åka på arvika eller till n-next, att jag ska på uppcon i höst och borde sy en cosplay och en lolitaklänning, samt 10-15 andra plagg som jag skissat upp... behovet av pengar växer helt enkelt, och jag börjar inse att det är dags att börja skaffa jobb.
men ett par veckor till hinner jag nog gå och låtsas som att det är no stress! ^^
fredag, juni 29
never ending story
nyligen hemkommen från arlanda.
först visste jag faktiskt inte om jag skulle åka. jag tänkte att det skulle bli för jobbigt, för det var så jävla jobbigt i tisdags, och speciellt i onsdags också. men jag visste att jag nog skulle ångra mig om jag inte åkte.
försov, såklart, och kom jättesent till allting. fiona hade ju skrivit terminal 5, så det var dit jag åkte med arlanda express för att försöka fånga henne. tågresan var hemsk. lyssnade på sigur rós och halvgrät. njósnavélin kommer att vara förstörd för alltid, samma sak med e-bow. fram kom jag i vilket fall, och sprang omkring och letade i säkert 20 min innan jag kom på den brighta idén att gå till informationen. de upplyste mig om att flight 4U8225 skulle avgå från terminal 2, inte 5, och först 12.40, inte 11.00 som jag trodde.
tog en buss bort till terminalen, hittade flighten på typ två sekunder, och gick bort mot de anvisade incheckningskassorna. och så stod hon där. såklart. fick massa massa kramar och så pratade vi en stund. massa problem med incheckningen, för typ alla hade övervikt. hennes värdföräldrar gick, men jag följde med till gaten. sa några saker som jag hade velat säga, och sen var det dags. stannade kvar ända till hon passerat in genom säkerhetskontrollerna.
jag hade ju tänkt att det skulle bli hemskt och vidrigt och allting, men det var det inte. efter att jag träffade henne så fällde jag inte en enda tår. det kan låta konstigt, men när jag gick därifrån så kändes det på ett sätt bra. det känns inte längre som att allt kommer att bli misär och vi aldrig mer kommer ses.
dels så känns det som att min tro på fionas inneboende styrka har övervunnit min rädsla. det känns som att hon kommer att klara sig. dessutom kommer jag att åka över snart, kanske redan i höst. så fort jag får jobb. flygbiljetter kostar inte mycket, det kommer vara lätt att ordna.
det är inte början till slutet, det är bara slutet på början.
fortsättning följer....
först visste jag faktiskt inte om jag skulle åka. jag tänkte att det skulle bli för jobbigt, för det var så jävla jobbigt i tisdags, och speciellt i onsdags också. men jag visste att jag nog skulle ångra mig om jag inte åkte.
försov, såklart, och kom jättesent till allting. fiona hade ju skrivit terminal 5, så det var dit jag åkte med arlanda express för att försöka fånga henne. tågresan var hemsk. lyssnade på sigur rós och halvgrät. njósnavélin kommer att vara förstörd för alltid, samma sak med e-bow. fram kom jag i vilket fall, och sprang omkring och letade i säkert 20 min innan jag kom på den brighta idén att gå till informationen. de upplyste mig om att flight 4U8225 skulle avgå från terminal 2, inte 5, och först 12.40, inte 11.00 som jag trodde.
tog en buss bort till terminalen, hittade flighten på typ två sekunder, och gick bort mot de anvisade incheckningskassorna. och så stod hon där. såklart. fick massa massa kramar och så pratade vi en stund. massa problem med incheckningen, för typ alla hade övervikt. hennes värdföräldrar gick, men jag följde med till gaten. sa några saker som jag hade velat säga, och sen var det dags. stannade kvar ända till hon passerat in genom säkerhetskontrollerna.
jag hade ju tänkt att det skulle bli hemskt och vidrigt och allting, men det var det inte. efter att jag träffade henne så fällde jag inte en enda tår. det kan låta konstigt, men när jag gick därifrån så kändes det på ett sätt bra. det känns inte längre som att allt kommer att bli misär och vi aldrig mer kommer ses.
dels så känns det som att min tro på fionas inneboende styrka har övervunnit min rädsla. det känns som att hon kommer att klara sig. dessutom kommer jag att åka över snart, kanske redan i höst. så fort jag får jobb. flygbiljetter kostar inte mycket, det kommer vara lätt att ordna.
det är inte början till slutet, det är bara slutet på början.
fortsättning följer....
onsdag, juni 27
One Last Dance
idag var en så sjuk dag.
vaknade vid ett. typ vid tre kom jag på att jag måste skynda mig med fionas present. letade igenom hela källaren och klädkammaren efter vadd som jag behövde, och drog upp vår gamla symaskin (mamma har dragit med den nya till muskö).
som tur var tog det inte alls lång tid att sy ihop presenten, kanske bara nån halvtimme-timme. blev väldigt nöjd.
sen skulle jag såklart slå in presenten också. en bra med kärlek till skor är att jag aldrig saknar kartonger. =) gjorde en grej som jag alltid velat pröva, och slog in locket och lådan separat, så att det blir som i såna fina amerikanska filmer där de kan öppna på lovet utan att riva sönder pappret. sen slog jag två varv med grönt band om, och ritade massor av hjärtan med glittegelé. ritade ett löv också, för momiji betyder ju som bekant lönn. =)
och ja, det tog typ dubbelt så lång tid att sla in det där jävla paketet som att göra själva presenten. =(
paketet <3
slängde på mig lite kläder (med betoning på lite!) och mitt nya diadem med sorgeflor och åkte in.fiona fick presenten, en grön hjärtformad kudde i pälstyg. hon ska krama den när jag inte kan krama henne, är det tänkt. kom lagom till freeplayen. klarade min challenge, da roots expert. lallade runt som vanligt. skåne var där i form av emilia och jaite, det var trevligt. kände mig svimmig och snurrig. åt gifflar, melon och drack massor tills det gick över.
hela dagen var sjuk. fionas sista och det låg bara en så grym stämning över det hela. jag fick dansa första låten i hennes sista cred med henne. när hon valde ROM-eo & juli8 som sista låt och skrek till jadde och frågade om han bangade höll jag på att börja gråta. det var så jävla.... jag kan inte förklara det.
sen fick jag en penna. en liten idiotisk röd blyertspenna med schweiziska kors på. och jag kan inte förklara varför, men det var bara droppen. bara satte mig ner och grät och skakade och fattade inte någonting. maskinerna var nersläckta, de flesta var redan utanför dörren och det var dags att stänga för dagen. för alltid för fiona. kändes det som. jag bara grät och grät och fiona kramade mig och grät också. stod och höll om mig och jag visste inte. jag ville bara skrika att hon skulle stanna i sverige, stanna för alltid. men jag vet ju att det inte går.
sista dansen, kramar utanför, och så hela gänget samlat (nästan).
vi hängde utanför och stan, olivia och mattis kom. sen skulle vi gå ock käka, och mötte giwen på vägen. slutade med att vi gick till lekparken och härjade, samt tog gruppbild på en stoooor bil som svajade. lekparken var så high tech! det fanns ett elektroniskt spel och massa greje som aldrig fanns när jag var liten. så himla kul! vi försökte rå rekord på spelet genom att vara nio personer med varsin platta, men vi fick typ bara 75p eller nåt. =( världsrekordet är tydligen 136 eller ngt. JA. det finns ett världsrekord.
hur många musikspelare får du in i en bil?, stan gör en gif made of win (jag filmade!), och alla approvar snurrhjulet, speciellt fiona
vi gör vad vi kan bäst, HÄRJAR, stan vill ha maskinrekord på spelet, och jag trodde att sara skulle åka i vattnet när skylten gick av. den höll.
sen drog vi nästan tillbaka till netgame, till en pizzeria. satt och snackade och käkade ett tag innan vid drog mot t-banan. hoppade på tåget mot centralen allihopa (utom typ... mei), och sen var det bara det värsta. fiona spenderade vägen från rådhuset till centralen till att säga hejdå till dem som skulle gå av då. så kom stationen.
fiona bara grät och grät och grät. yugge, lemming, mattis, stan, sara och lina hoppade oav och stod seriöst precis utanför dörrren. de kramades genom dörren tills den stängdes i princip. sen stod tåget kvar. den stod kvar i en evighet. fiona bara grät, och jag höll om henne så gott jag kunde. utanför stod alla kvar, gjort hjärttecken med händerna, vinkade och såg helt gråtfärdiga ut allihopa.
det kändes som det mest hjärtslitande jag någonsin varit med om, när dörrarna öppnades en gång till, fiona fick en kram till, de stängdes och tåget åkte. och jag bara visste att det här var sista gången hon såg dem på så länge att det inte är någon tidsperiod en kan greppa. och så bara gled vi iväg från dem.
vi som var kvar steg av vid slussen och skulle säga hejdå där. jag visste inte vad jag skulle säga. jag smög ner min nya gröna svamp-pin i hennes väska när vi kramades. ska skaffa en ny så att vi kan ha likadana. sen.... så bara gick hon. försvann ner för trappan till bussarna när skarpnäckståget rullade in. och det kändes som att jag inte fattade nånting. vadå åka hem? hallå+ jag ska till netgame imorgon, klart hon kommer vara där. hur kan hon INTE vara där? och nästa vecka och veckan efter det och alla veckor som är kvar. hur skulle hon kunna försvinna? det går ju inte.
jag vet inte hur det var på netgame innan fiona, för vi började hänga där ungefär samtidigt. men i mina ögon så är det hon som mer än någon annan liksom.... hållit igång allting. tagit det till en ny nivå. med ema-fredagar och kakor och våfflor. alltid ett peppande ord för nybörjarna, alltid glad, uppmuntrande och kramig. det är inte bara det att hon har varit en fantastisk vän som jag har kännt massa för. det känns som att även om vi aldrig hade blivit vänner, om jag bara sprungit förbi netgame några gånger och inte umgåtts närmare med henne, så hade jag ändå inte kunnat låta bli att tycka om henne.
jag hatar att hon åker. men på ett sätt är det som gör mig mest ledsen inte hur jag kommer ha det. visst, jag kommer sakna henne som fan, inget tvivel om saken. men jag har ändå mina andra vänner som kan hjälpa mig igenom det hela. det som gör allra allra ondast är hur det kommer bli för henne när hon är "hemma" igen. jag ska inte gå in på detalj, för jag vet inte om hon vill att jag ska skriva ut det. men av det jag har fått höra så... mitt hjärta gråter. det känns som att jag vill att hon stannar mer för hennes skull än för mig. för ärligt, jag hade inte brytt mig om hon åkte tills schweiz eller till något annat land eller till andra sidan jorden, så länge jag visste att hon skulle bli lycklig.
det är allt jag vill. att hon ska vara lycklig. och nu kommer jag inte på något sätt kunna se till att hon blir det, eller hjälpa henne på något sätt. det gör mig helt förstörd.
precis så som jag ska minnas dig.
ända tills nästa gång vi möts.
i mitt hjärta för alltid, darlig. tvivla aldrig.
vaknade vid ett. typ vid tre kom jag på att jag måste skynda mig med fionas present. letade igenom hela källaren och klädkammaren efter vadd som jag behövde, och drog upp vår gamla symaskin (mamma har dragit med den nya till muskö).
som tur var tog det inte alls lång tid att sy ihop presenten, kanske bara nån halvtimme-timme. blev väldigt nöjd.
sen skulle jag såklart slå in presenten också. en bra med kärlek till skor är att jag aldrig saknar kartonger. =) gjorde en grej som jag alltid velat pröva, och slog in locket och lådan separat, så att det blir som i såna fina amerikanska filmer där de kan öppna på lovet utan att riva sönder pappret. sen slog jag två varv med grönt band om, och ritade massor av hjärtan med glittegelé. ritade ett löv också, för momiji betyder ju som bekant lönn. =)
och ja, det tog typ dubbelt så lång tid att sla in det där jävla paketet som att göra själva presenten. =(
paketet <3hela dagen var sjuk. fionas sista och det låg bara en så grym stämning över det hela. jag fick dansa första låten i hennes sista cred med henne. när hon valde ROM-eo & juli8 som sista låt och skrek till jadde och frågade om han bangade höll jag på att börja gråta. det var så jävla.... jag kan inte förklara det.
sen fick jag en penna. en liten idiotisk röd blyertspenna med schweiziska kors på. och jag kan inte förklara varför, men det var bara droppen. bara satte mig ner och grät och skakade och fattade inte någonting. maskinerna var nersläckta, de flesta var redan utanför dörren och det var dags att stänga för dagen. för alltid för fiona. kändes det som. jag bara grät och grät och fiona kramade mig och grät också. stod och höll om mig och jag visste inte. jag ville bara skrika att hon skulle stanna i sverige, stanna för alltid. men jag vet ju att det inte går.
sista dansen, kramar utanför, och så hela gänget samlat (nästan).
vi hängde utanför och stan, olivia och mattis kom. sen skulle vi gå ock käka, och mötte giwen på vägen. slutade med att vi gick till lekparken och härjade, samt tog gruppbild på en stoooor bil som svajade. lekparken var så high tech! det fanns ett elektroniskt spel och massa greje som aldrig fanns när jag var liten. så himla kul! vi försökte rå rekord på spelet genom att vara nio personer med varsin platta, men vi fick typ bara 75p eller nåt. =( världsrekordet är tydligen 136 eller ngt. JA. det finns ett världsrekord.
hur många musikspelare får du in i en bil?, stan gör en gif made of win (jag filmade!), och alla approvar snurrhjulet, speciellt fiona
vi gör vad vi kan bäst, HÄRJAR, stan vill ha maskinrekord på spelet, och jag trodde att sara skulle åka i vattnet när skylten gick av. den höll.
sen drog vi nästan tillbaka till netgame, till en pizzeria. satt och snackade och käkade ett tag innan vid drog mot t-banan. hoppade på tåget mot centralen allihopa (utom typ... mei), och sen var det bara det värsta. fiona spenderade vägen från rådhuset till centralen till att säga hejdå till dem som skulle gå av då. så kom stationen.
fiona bara grät och grät och grät. yugge, lemming, mattis, stan, sara och lina hoppade oav och stod seriöst precis utanför dörrren. de kramades genom dörren tills den stängdes i princip. sen stod tåget kvar. den stod kvar i en evighet. fiona bara grät, och jag höll om henne så gott jag kunde. utanför stod alla kvar, gjort hjärttecken med händerna, vinkade och såg helt gråtfärdiga ut allihopa.
det kändes som det mest hjärtslitande jag någonsin varit med om, när dörrarna öppnades en gång till, fiona fick en kram till, de stängdes och tåget åkte. och jag bara visste att det här var sista gången hon såg dem på så länge att det inte är någon tidsperiod en kan greppa. och så bara gled vi iväg från dem.
vi som var kvar steg av vid slussen och skulle säga hejdå där. jag visste inte vad jag skulle säga. jag smög ner min nya gröna svamp-pin i hennes väska när vi kramades. ska skaffa en ny så att vi kan ha likadana. sen.... så bara gick hon. försvann ner för trappan till bussarna när skarpnäckståget rullade in. och det kändes som att jag inte fattade nånting. vadå åka hem? hallå+ jag ska till netgame imorgon, klart hon kommer vara där. hur kan hon INTE vara där? och nästa vecka och veckan efter det och alla veckor som är kvar. hur skulle hon kunna försvinna? det går ju inte.
jag vet inte hur det var på netgame innan fiona, för vi började hänga där ungefär samtidigt. men i mina ögon så är det hon som mer än någon annan liksom.... hållit igång allting. tagit det till en ny nivå. med ema-fredagar och kakor och våfflor. alltid ett peppande ord för nybörjarna, alltid glad, uppmuntrande och kramig. det är inte bara det att hon har varit en fantastisk vän som jag har kännt massa för. det känns som att även om vi aldrig hade blivit vänner, om jag bara sprungit förbi netgame några gånger och inte umgåtts närmare med henne, så hade jag ändå inte kunnat låta bli att tycka om henne.
jag hatar att hon åker. men på ett sätt är det som gör mig mest ledsen inte hur jag kommer ha det. visst, jag kommer sakna henne som fan, inget tvivel om saken. men jag har ändå mina andra vänner som kan hjälpa mig igenom det hela. det som gör allra allra ondast är hur det kommer bli för henne när hon är "hemma" igen. jag ska inte gå in på detalj, för jag vet inte om hon vill att jag ska skriva ut det. men av det jag har fått höra så... mitt hjärta gråter. det känns som att jag vill att hon stannar mer för hennes skull än för mig. för ärligt, jag hade inte brytt mig om hon åkte tills schweiz eller till något annat land eller till andra sidan jorden, så länge jag visste att hon skulle bli lycklig.
det är allt jag vill. att hon ska vara lycklig. och nu kommer jag inte på något sätt kunna se till att hon blir det, eller hjälpa henne på något sätt. det gör mig helt förstörd.
precis så som jag ska minnas dig.ända tills nästa gång vi möts.
i mitt hjärta för alltid, darlig. tvivla aldrig.
torsdag, juni 21
rida rida ranka, hästen heter cascada
precis hemkommen från stallet och sista ridlektionen på bra många månader.
känns helt fel. det har, givetvis, inte gått in än. precis som allt det andra. men sorgligt ändå, och sigur rós har sällan passat så bra.
på teorin gick vi igenom hästens form, vilket var otroligt nyttig. på ett sätt känns det som att den här kursen, till skillnad från dressyrkursen jag red i vintras, verkligen har pushat mig mot nästa nivå istället för att hålla mig på den jag redan låg på.
red cascada idag med. underbara, underbara häst. jag älskar henne. det var precis som att fortsätta från gårdagen direkt. vi fortsatte jobba på böjda spår på olika sätt, men mycket övergångar. galoppövergångarna var särskilt nyttiga för henne, där kände jag hur hon verkligen kom igång och fick upp flåset lite. tog inte alls lång tid innan hon stundtals gick i form, men en hutlöst låg sådan. hon ligger bakom lod nästan hela tiden, så det är bara att driva, driva, driva och hålla på ytter.
det kan låta paradoxalt, men en av de härligaste känslorna är när det verkligen bränner i innerlåren och en sitter och flåsar med öppen mun, och samtidigt vet en att det är minst halva lektionen kvar.
idag fick jag verkligen igenom henne. hon tog skänklarna så fint, speciellt vänster ytter (när den var ytter då). och visst, jag håller lite mycket i handen ibland, jag borde vara mer aktiv med halvhalterna och se till att få igenom ställningarna mer. men jag är sjukt nöjd med mitt benarbete. driva, driva, driva, driva. det är så sjukt hur mycket det egentligen krävs. liksom, en TROR att en driver, att en håller igång gångarten, men det räcker ju aldrig egentligen. det krävs så sjukt mycket driv.
och nej, hon ligger inte stadigt än. delvis för att hon är vinglig, mest för att jag är ostadig och inte har orken riktigt för att verkligen hålla fast henne och fortsätta rida. men jag kunde hålla henne något varv, jag kunde hålla henne i övergången mellan vänsterställd och högerställd, och för mig är det mycket. det är sjukt mycket mer än vad jag brukar lyckas med.
känns både underbart och hemskt. underbart att få avsluta med att prestera på topp, med en fantastisk lektion på en underbar häst. men hemskt att jag inte kan bygga vidare på det. att jag inte kan komma imorgon igen och rida ÄNNU bättre. eller ens i höst igen. för jag vet att OM det blir som jag tänker, två år tills jag rider igen, då vet jag att jag inte kommer vara så här bra. knappast.
får jag jobb i höst kommer jag definitivt unna mig åtminstone en lektion i veckan. jag måste ge mig själv det, för att inte tappa eller slarva bort det här. den här känslan. den här jävla ridningen. jag ska aldrig låta hästarna glida ur mitt liv, det varken får eller kan hända. jag älskar det för mycket, verkligen för mycket.
livet med utsikt mellan ett par hästöron. det är MITT liv. kommer alltid att vara. kärleken till hästarna är en av de saker som verkligen varit, är och alltid kommer att vara bestående i mitt liv. jag har fått tolv år av dem, och jag skriver så mycket medveten om att det inte är jag som gett dem tolv år av mitt liv utan att det är just det omvända som råder. ingenting kan ens komma i närheten av att ersätta känslan av en hästrygg under sig, känslan av perfekt samarbete och två viljor som med ens förenas till en. en känsla jag inte kan uppleva med något annat djur eller någon annan människa.
hästar är inte en hobby. det är en livsstil. min livsstil. hela livet.
känns helt fel. det har, givetvis, inte gått in än. precis som allt det andra. men sorgligt ändå, och sigur rós har sällan passat så bra.
på teorin gick vi igenom hästens form, vilket var otroligt nyttig. på ett sätt känns det som att den här kursen, till skillnad från dressyrkursen jag red i vintras, verkligen har pushat mig mot nästa nivå istället för att hålla mig på den jag redan låg på.
red cascada idag med. underbara, underbara häst. jag älskar henne. det var precis som att fortsätta från gårdagen direkt. vi fortsatte jobba på böjda spår på olika sätt, men mycket övergångar. galoppövergångarna var särskilt nyttiga för henne, där kände jag hur hon verkligen kom igång och fick upp flåset lite. tog inte alls lång tid innan hon stundtals gick i form, men en hutlöst låg sådan. hon ligger bakom lod nästan hela tiden, så det är bara att driva, driva, driva och hålla på ytter.
det kan låta paradoxalt, men en av de härligaste känslorna är när det verkligen bränner i innerlåren och en sitter och flåsar med öppen mun, och samtidigt vet en att det är minst halva lektionen kvar.
idag fick jag verkligen igenom henne. hon tog skänklarna så fint, speciellt vänster ytter (när den var ytter då). och visst, jag håller lite mycket i handen ibland, jag borde vara mer aktiv med halvhalterna och se till att få igenom ställningarna mer. men jag är sjukt nöjd med mitt benarbete. driva, driva, driva, driva. det är så sjukt hur mycket det egentligen krävs. liksom, en TROR att en driver, att en håller igång gångarten, men det räcker ju aldrig egentligen. det krävs så sjukt mycket driv.
och nej, hon ligger inte stadigt än. delvis för att hon är vinglig, mest för att jag är ostadig och inte har orken riktigt för att verkligen hålla fast henne och fortsätta rida. men jag kunde hålla henne något varv, jag kunde hålla henne i övergången mellan vänsterställd och högerställd, och för mig är det mycket. det är sjukt mycket mer än vad jag brukar lyckas med.
känns både underbart och hemskt. underbart att få avsluta med att prestera på topp, med en fantastisk lektion på en underbar häst. men hemskt att jag inte kan bygga vidare på det. att jag inte kan komma imorgon igen och rida ÄNNU bättre. eller ens i höst igen. för jag vet att OM det blir som jag tänker, två år tills jag rider igen, då vet jag att jag inte kommer vara så här bra. knappast.
får jag jobb i höst kommer jag definitivt unna mig åtminstone en lektion i veckan. jag måste ge mig själv det, för att inte tappa eller slarva bort det här. den här känslan. den här jävla ridningen. jag ska aldrig låta hästarna glida ur mitt liv, det varken får eller kan hända. jag älskar det för mycket, verkligen för mycket.
livet med utsikt mellan ett par hästöron. det är MITT liv. kommer alltid att vara. kärleken till hästarna är en av de saker som verkligen varit, är och alltid kommer att vara bestående i mitt liv. jag har fått tolv år av dem, och jag skriver så mycket medveten om att det inte är jag som gett dem tolv år av mitt liv utan att det är just det omvända som råder. ingenting kan ens komma i närheten av att ersätta känslan av en hästrygg under sig, känslan av perfekt samarbete och två viljor som med ens förenas till en. en känsla jag inte kan uppleva med något annat djur eller någon annan människa.
hästar är inte en hobby. det är en livsstil. min livsstil. hela livet.
tisdag, juni 19
MOT OÄNDLIGHETEN, OCH VIDARE!
WOO!
för typ tio dagar sedan tog jag studenten. borde skrivit om det tidigare, jag vet, men jag har haft.... "mycket att göra" =D
det var bäst. totalbäst. traditionellt och klassiskt, precis som jag ville. champangefrukost, fotografering, samling i aulan, betygsutdelning... det bästa var när johanna, min svenskalärare, skulle dela ut ett stipendium i svenska till någon som behövde uppmuntras i sitt skrivande.... jag böjde mig bak och blickade ut över klassen för att se vem som skulle få, och så säger hon MITT namn. <3>
och så utspringet, som väl var lite förvirrat, men kul. sjunga, skrika, kasta mössorna i luften... och sen upp på flaket, dit jag drog med fiona av alla människor. vi åkte hela stockholm runt typ tre gånger, kändes det som. ölen sprutade överallt, både jag och fiona blev fullständigt dränkta. lite skabb, men på nåt sätt ändå bara kul. skrek och dansade och jag var bara så jävla glad. kommer aldrig mer i mitt liv gnälla på flaken efter att ha haft den känslan.
fiona följde med mig hem, duschade och lånade kläder. sen kom stan, disa, hanna, alexander och sofia samt släkten. fick fina presenter, typ supersöta tekoppar och en underbar bok, samt SJUKT med pengar. typ 7000. ska köpa en laptop, så småningom! ^.^
efter att alla gäster gått så sov jag en stund, för att bli peppad och klar till slutskivan på kvällen. SJUKT bra! bara pepp och fin. dans, dans, dans, hänga på räcket (vi var på en BÅT!), gå på toan med texten "PRINSESSOR" på dörren (ÄLSK!), tequilaracea och så vidare. det kunde ha varit en snyftfest över alla vänner jag förlorar, alla människor jag aldrig kommer se mer. men det var det inte. det var bara en underbar glädjefest över vår gemensamma nyvunna frihet, och det var bara så SJUKT fantastiskt!
slutade vid ringen, fyllekäk med rebecca och erik, och så taxi hem. somnade vid femsnåret, och kände mig bara.... glad.
visst, det har gått ett tag. men det har inte riktigt sjunkit in. det känns sjukt konstigt att inte ha något bestämt till hösten. att ha eget ansvar för det. känns fortfarande som att det blir ett år till. har inte greppat alla jag inte träffat mer. känns som att "vadå, klart vi ses igen? hallå, vi har setts typ varje dag de senaste åren? ofta det kommer ta slut!" fast egentligen är det ju redan slut.... kommer nog bli jätteledsen när det väl går in. men stockholm är inte så stort, och de flesta stannar ju här ett tag till.
efter studenten har allting mest varit fint. var i eskilstuna hos kiwi och badade och grillade och hade det allmänt mysigt. slappat lite, haft domokonmöte, rastat hundar.... i fredags var ju izzy & co i sthlm, så det blev party hard på netgame. sjukt mysigt, även om jag knappast var i skick att dansa med tre timmars sömn i kroppen.
i helgen fyllde jocke år, och jag hämtade upp lite fler spel till mitt mastersystem. najs, najs, NAJS. spelar psychic world och zillion II the tri formation just nu.
den här veckan är också fin, fast sorglig. är i stallet varje dag, typ. hade hoppkurs idag och igår, dressyr onsdag och torsdag. hoppkursen var sjukt bra. orkar inte dra allt egentligen, men det är bara så fint. kände direkt när jag hoppade upp i måndags morse att fan, det är ju här jag hör hemma. världen mellan två hästöron, det är MIN värld! och å hoppning, som är så sjukt! kurserna är underbara jämfört med lektionerna, för vi hoppar så mycket mer och lite mer annorlunda grejer. hade en häst som jag trivs med också.
sorgligt är det därför att antagligen blir det ingen ridning för mig i höst eftersom jag inte sökt jobb än... hatar att det är så, men jag skulle ju "ändå" till japan i vår så.... och där kan jag knappast rida.
igår var det även avskedsmiddag för angel, med glass och film och sånt. kändes inte som ett avsked alls. kändes bara som en träff med vänner. åååh, jag vill inte att hon ska åka. inte alls. men vi träffas en gång till, på tisdag innan hennes plan går. till hong kong. av alla jävla ställen! men hon har sagt att hon kan besöka mig i japan. så sjukt kul!
många, många avsked, och inga verkar vilka gå in riktigt i hjärnan min. så synd, för jag vill ju känna att det är sorgligt nu, inte sen. jag vill hellre ta tårfyllda farväl än komma på flera månader efteråt att det faktiskt VAR ett farväl. men det kommer väl tids nog.
efteråt följde jag med rebecca hem och sov där, och vi hade världens mysigaste samtal. känns som att hon bara naturligt har glidit över från att vara en klasskompis till att bli en tjejpolare, och det känns så skönt! att allt med skolan inte ligger emellan oss längre. jag kommer behålla henne som vän länge, det vet jag i alla fall.
sommaren då, och framtiden? well. den här veckan är som sagt redan fullspäckad med mys. stallet, midsommar, filmtittning och grillning. nästa vecka och veckan därpå är det tomt, men det blir väl en massa avsked för fina fiona och ska ska väl ordna upp lite. fixa klart mitt cv, checka lite grejer med skolan, sånt. måste få ut lite papper och så innan de stänger.
efter det är det arvika och party hard i THE 4-CHAN PARTY VAN. när jag kommer hem från det får jag se.... det är väl då jag borde ta tag i saker. börja söka jobb och sånt. men jag velar. har fortfarande saker jag fick checka och stämma av på några ställen, så jag ska se till att fixa det så fort som möjligt helt enkelt. kanske blir det tyskland en sväng också.
men sen är det nästan alldeles säkert att det blir jobb någonstans, på något sätt. och så förhoppningsvis japan. mina drömmars land.
men först och främst ska jag nog sova, för det har jag inte fått göra ordentligt på flera dagar. börjar bli sliten. resten tänker jag ta som det kommer.
för typ tio dagar sedan tog jag studenten. borde skrivit om det tidigare, jag vet, men jag har haft.... "mycket att göra" =D
det var bäst. totalbäst. traditionellt och klassiskt, precis som jag ville. champangefrukost, fotografering, samling i aulan, betygsutdelning... det bästa var när johanna, min svenskalärare, skulle dela ut ett stipendium i svenska till någon som behövde uppmuntras i sitt skrivande.... jag böjde mig bak och blickade ut över klassen för att se vem som skulle få, och så säger hon MITT namn. <3>
och så utspringet, som väl var lite förvirrat, men kul. sjunga, skrika, kasta mössorna i luften... och sen upp på flaket, dit jag drog med fiona av alla människor. vi åkte hela stockholm runt typ tre gånger, kändes det som. ölen sprutade överallt, både jag och fiona blev fullständigt dränkta. lite skabb, men på nåt sätt ändå bara kul. skrek och dansade och jag var bara så jävla glad. kommer aldrig mer i mitt liv gnälla på flaken efter att ha haft den känslan.
fiona följde med mig hem, duschade och lånade kläder. sen kom stan, disa, hanna, alexander och sofia samt släkten. fick fina presenter, typ supersöta tekoppar och en underbar bok, samt SJUKT med pengar. typ 7000. ska köpa en laptop, så småningom! ^.^
efter att alla gäster gått så sov jag en stund, för att bli peppad och klar till slutskivan på kvällen. SJUKT bra! bara pepp och fin. dans, dans, dans, hänga på räcket (vi var på en BÅT!), gå på toan med texten "PRINSESSOR" på dörren (ÄLSK!), tequilaracea och så vidare. det kunde ha varit en snyftfest över alla vänner jag förlorar, alla människor jag aldrig kommer se mer. men det var det inte. det var bara en underbar glädjefest över vår gemensamma nyvunna frihet, och det var bara så SJUKT fantastiskt!
slutade vid ringen, fyllekäk med rebecca och erik, och så taxi hem. somnade vid femsnåret, och kände mig bara.... glad.
visst, det har gått ett tag. men det har inte riktigt sjunkit in. det känns sjukt konstigt att inte ha något bestämt till hösten. att ha eget ansvar för det. känns fortfarande som att det blir ett år till. har inte greppat alla jag inte träffat mer. känns som att "vadå, klart vi ses igen? hallå, vi har setts typ varje dag de senaste åren? ofta det kommer ta slut!" fast egentligen är det ju redan slut.... kommer nog bli jätteledsen när det väl går in. men stockholm är inte så stort, och de flesta stannar ju här ett tag till.
efter studenten har allting mest varit fint. var i eskilstuna hos kiwi och badade och grillade och hade det allmänt mysigt. slappat lite, haft domokonmöte, rastat hundar.... i fredags var ju izzy & co i sthlm, så det blev party hard på netgame. sjukt mysigt, även om jag knappast var i skick att dansa med tre timmars sömn i kroppen.
i helgen fyllde jocke år, och jag hämtade upp lite fler spel till mitt mastersystem. najs, najs, NAJS. spelar psychic world och zillion II the tri formation just nu.
den här veckan är också fin, fast sorglig. är i stallet varje dag, typ. hade hoppkurs idag och igår, dressyr onsdag och torsdag. hoppkursen var sjukt bra. orkar inte dra allt egentligen, men det är bara så fint. kände direkt när jag hoppade upp i måndags morse att fan, det är ju här jag hör hemma. världen mellan två hästöron, det är MIN värld! och å hoppning, som är så sjukt! kurserna är underbara jämfört med lektionerna, för vi hoppar så mycket mer och lite mer annorlunda grejer. hade en häst som jag trivs med också.
sorgligt är det därför att antagligen blir det ingen ridning för mig i höst eftersom jag inte sökt jobb än... hatar att det är så, men jag skulle ju "ändå" till japan i vår så.... och där kan jag knappast rida.
igår var det även avskedsmiddag för angel, med glass och film och sånt. kändes inte som ett avsked alls. kändes bara som en träff med vänner. åååh, jag vill inte att hon ska åka. inte alls. men vi träffas en gång till, på tisdag innan hennes plan går. till hong kong. av alla jävla ställen! men hon har sagt att hon kan besöka mig i japan. så sjukt kul!
många, många avsked, och inga verkar vilka gå in riktigt i hjärnan min. så synd, för jag vill ju känna att det är sorgligt nu, inte sen. jag vill hellre ta tårfyllda farväl än komma på flera månader efteråt att det faktiskt VAR ett farväl. men det kommer väl tids nog.
efteråt följde jag med rebecca hem och sov där, och vi hade världens mysigaste samtal. känns som att hon bara naturligt har glidit över från att vara en klasskompis till att bli en tjejpolare, och det känns så skönt! att allt med skolan inte ligger emellan oss längre. jag kommer behålla henne som vän länge, det vet jag i alla fall.
sommaren då, och framtiden? well. den här veckan är som sagt redan fullspäckad med mys. stallet, midsommar, filmtittning och grillning. nästa vecka och veckan därpå är det tomt, men det blir väl en massa avsked för fina fiona och ska ska väl ordna upp lite. fixa klart mitt cv, checka lite grejer med skolan, sånt. måste få ut lite papper och så innan de stänger.
efter det är det arvika och party hard i THE 4-CHAN PARTY VAN. när jag kommer hem från det får jag se.... det är väl då jag borde ta tag i saker. börja söka jobb och sånt. men jag velar. har fortfarande saker jag fick checka och stämma av på några ställen, så jag ska se till att fixa det så fort som möjligt helt enkelt. kanske blir det tyskland en sväng också.
men sen är det nästan alldeles säkert att det blir jobb någonstans, på något sätt. och så förhoppningsvis japan. mina drömmars land.
men först och främst ska jag nog sova, för det har jag inte fått göra ordentligt på flera dagar. börjar bli sliten. resten tänker jag ta som det kommer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
