jag ska bara skriva ngt random för att jag inte vill ha mitt emo-inlägg på topp.
har ingen aning om hur många som läser det här, vilket gör att allt känns ganska konstigt.
idag ska jag på domokon-träff. la la.
önskar att folk i min närhet kunde sluta bete sig så jävla pubertalt och så vidare. men men, jag var också sån för 2-3 år sedan, så jag antar att det bara är att ge upp.
önskar att jag kunde sluta bete mig så pubertalt.
nånting som jag tänker på hela tiden, men jag vill inte skriva här för tänk om personen det rör läser? det vet jag inte.
jag undrar om det är möjligt att få tillbaka en vän om en varit ifrån varandra länge och hunnit bli jävligt olika under tiden. en person som betytt så jävla mycket för mig innan vi bröt, och som jag nu börjar komma tillbaka till. men finns det något kvar att komma till? jag vet inte. jag är annorlunda, har andra intressen. samma med min vän. bygga nytt då, men finns ett något att bygga på när grunden för vår förra vänskap är borta?
det värsta är att ibland så vet jag inte om jag orkar. orkar hålla fast vid det som en gång var. orkar hålla fast vid saker som inte passar inte till 100%. saker en måste kämpa för. jag har aldrig varit bra på att kämpa. jag har varit bäst på att ge upp.
åh, jag vet ingenting. ingenting alls. vill bara lära mig acceptera att det inte är meningen att jag ska vara bestående i någons liv, inte ens i mitt eget. kanske är det bäst att acceptera att allt är över. bevara det som ett fint minne istället för att kämpa för att hålla kvar något som inte längre finns.
jag vet inte. jag vet inte alls. borde prata med den här personen, men jag är rädd att förstöra något som jag innerst inne kanske vill ha kvar.
måste ringa min läkare och få till ett möte för att reglera min medicinering. crap.
så ersätter vi ett emoinlägg med ett nytt. nicu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar